måndag 30 juli 2012

Norrbottniska älvar

Igår och idag har vi visat Markus föräldrar runt lite grann i Norrbotten. Igår blev det Tornedalen med bl.a. Sikfesten vid Kukkolaforsen.
Sikhåvning i Torne älv. Bilden tagen från svenska sidan,
med Finland på andra sidan älven.

På Sikfesten hade vi den stora turen att råka hamna på ett författarsamtal med Mikael Niemi och Tove Alsterdal.
Tove Alsterdal berättade om sin kriminalroman, I tystnaden begravd, som utspelar sig i Tornedalen där hennes mamma är uppväxt. Egentligen är ju inte kriminalare min favoritgenre, men att höra författaren själv berätta om boken gjorde mig riktigt intresserad! Boken är inte bara en kriminalroman utan också en mörk släktkrönika som utspelar sig i nutid och under hela 1900-talet i både Tornedalen och Sovjet. 

Mikael Niemi berättade om sin kommande bok Fallvatten (kommer ut i slutet av augusti). Tove Alsterdal hade någon gång frågat honom varför han alltid hade med älven i alla sina böcker. Han insåg att det ju faktiskt var så och skrev en bok utan någon älv (Skjut apelsinen!). Men efter det fick han abstinens och skrev en bok som bara handlar om älven. Dock inte om Torne älv som han har växt upp vid, utan Luleälven.
Han gav oss en  fängslande inledning till boken på sitt eget personliga sätt. Vad händer om en av dammarna i norra Luleälven plötsligt brister? Vad tar du med dig om du har 3 minuter på dig innan du måste lämna ditt hem?
Jag tänkte tillbaka till när jag gick på mellanstadiet och en liknande katastrof hotade (jag växte upp i närheten av Luleälven); Sourvadammen riskerade att brista. Nu blev det som tur var inte så, men om det hade hänt så skulle vi ända haft 12 timmar på oss innan vattnet nådde oss i södra Norrbotten. Enligt beräkningarna skulle vårt hus klara sig, men kvarteret nedanför oss skulle bli under vatten. Dock var jag så ung och naiv att jag mest tyckte det lät spännande med en översvämning.
Fallvatten är också en bok som jag tänker läsa!

Och på tal om älvar har jag här en liten film från en älv som jag besökte idag. Inte Torne, och inte Lule, utan Piteälven. Man får en bild av den otroliga kraft som finns i älvarna och kan lätt förstå Mikael Niemis fascination. 


Själv är jag ju Norrbottning, men inte Tornedaling, och har faktiskt bara varit i Tornedalen ett par gånger under hela mitt liv, så det var intressant att inte bara besöka Sikfesten och äta fantastiska fiskrätter, utan också få ta del av den tornedalska själen på författarsamtalen.

1 kommentar:

  1. Åh, mysigt - sikfesten besökte vi förra året, det var mums!

    SvaraRadera