Boken vi pratade om var De imperfekta av Tom Rachman.
Jag, och några med mig, hade lite svårt att förstå hypen kring denna bok. Jag tyckte att den var bra, men var den verkligen så "enastående"? Det var i alla fall en utmärkt bokcirkel bok, och den växte av att diskutera den.
De imperfekta handlar om en tidning. Eller snarare om människorna som jobbar på tidningen. I kortare texter får vi möta en person i taget. På jobbet, men mest utanför jobbet. Det som gör boken extra intressant är att en person som har en biroll i en historia, eller kanske bara nämns, sedan får vara huvudroll i en annan. Så är det t.ex. med Ruby, som ingen verkar gilla. När man får höra hennes historia blir hon en helt annan person. Ibland var boken riktigt rolig. Jag kom på mig själv med att skratta åt utrikeskorrespondenten som så tydligt försökte måla upp en överdrivet glamorös bild av sig själv, för att i nästa mening bara känna "Nej, det här är inte roligt längre. Den här personen är ju helt vidrig!" Tragikomisk är väl ett passande ord.
Rachman skildrar de olika personerna otroligt skickligt. Men ibland tyckte jag att historierna var för korta. Många av dem slutade på ett sätt så att man hade velat veta vad som hände sedan. Om varje person hade det kunnat skrivas en egen roman.
Vi diskuterade titeln. The Imperfectionists på engelska och De imperfekta på svenska. För det första så är imperfekt en grammatisk term på svenska, men inte på engelska. Har titeln något med dåtid att göra? Det skulle make:a lite sense. Men vad betyder då originaltiteln? Motsatsen till perfektionister... det kändes inte riktigt som att det var det personerna var. Eller var det jag som missade något? Om man menar att den svenska titeln är dubbeltydig, och också betyder motsatsen till perfekt, så är ju inte det samma sak som motsatsen till perfektionist... Att vara perfekt och att vara perfektionist är ju inte alls samma sak. Eller vad tycker du? Är det någon som har någon idé om varför boken heter som den gör?
Boken är väl värd att läsa. Av mig får den 4/5, vilket ju ändå är ett väldigt bra betyg. Jag kan alltså rekommendera den, även om jag inte riktigt kan förstå varför just denna bok blivit höjd till skyarna överallt.
Vi som var på bokpratet var, förutom jag, Massor av Ord, What you readin, RainRed, Enligt O, Och dagarna går, Anna och Bea. Nästa bokprat är 19 oktober och då ska vi diskutera En liten smula underbar av Dawn French. Kolla in en bokcirkel för alla, och anmäl dig om du vill vara med (man måste inte ha en bokblogg).
Kul att du var med och bokpratade, nu laddar vi för mässan. Hoppas vi ses då!
SvaraRadera